Thomas har varit dansbands musiker stort sett hela livet. Namnet ”Blomman” uppkom då han var ägare till en blomsteraffär. Hans dåvarande spelkompis Olle Björngreen gav Thomas namnet ”blomman” vilket har följt honom resten av livet. 2003 bildade dom båda duon ”Blommans” och den var en av södra Sveriges populäraste.
Glories är en fortsättning av Blommans. Namnet Glories som betyder ”härligheter” skapades för att särskiljas från Blommans. Idag spelar Glories kända, omtyckta, svenska dansbandssånger, många med andliga texter. Thomas & Caroline har skrivit texter till flera av dem.
De har även ett lager av gamla omtyckta, andliga läsarsånger i bagaget. Sammantaget så blir det mycket sång, men de bjuder även på livsberättelser och tänkvärda ord.
Nytt i baggaget är namnet ”Minnenas melodi” som är tillagt då vi blandar sånger för att uppfylla så många människors önskningar det bara går. Nedan följer en mycket intressant tidningsartikel som skrevs i veckotidningen Året Runt efter att en publicering gjorts i SMP (smålandsposten). Upprinnelsen var att Thomas hade sökt domprosttjänst i Växjö.
.
Här följer några fantastiska artiklar som är grunden till vårat musicerande.
Thomas Broström tjänar Herren – men inte som prost
22 oktober 2005 08:00
Nej, busschauffören från Eringsboda blir aldrig domprost. Det stod i Småladsposten i torsdags 22 okt 2005. Men Thomas Broström är lika glad för det. Han tjänar Herren till 100 procent.
Nyheter
Carolina och Thomas Broström är sina egna entreprenörer på området evangelisation sedan de var för sig var med om en frälsningsupplevelse.
Annonsen om ledig tjänst som domprost stod i Platsjournalen från arbetsförmedlingen.- Jag tänkte att det skulle vara en religiös person på den posten. Jag är nyfrälst sedan tre och ett halvt år, säger han.- De som ska ha befattningar i Svenska kyrkan bör vara troende.- Men det är sant, de efterfrågade meriterna har jag inte. Och jag har inte klart för mig vilka arbetsuppgifterna är.- Min ansökan var visst en het potatis. De ringde från Växjö och ville att jag skulle ta tillbaka den. Men varför det? Jag skickade i stället in blanketten och svarade ja på frågan om jag kan arbeta tillsammans med kvinnor i gudstjänsten.
Nyfiken på det andliga
Thomas Broström har arbetat med mycket. De senaste 30 åren med dansband. Han har inte slutat att umgås med dansbandsmusiken för att han är frälst, men han är inte med i bandet längre. Frälsningen gick till så här, berättar han:
– Den 19 januari 2002 hade jag som många gånger förut lovat spela dragspel ihop med några kristna killar på ett väckelsemöte i Södvik på Öland. Jag har spelat mycket ihop med dem. Utan att bry mig om deras idéer, de har aldrig berört mig. Nu var det möte i tre dagar.
– Efter mötet på fredagen satt jag och pratade med kamraterna och frågade ut dem om deras tro och allting sådant. Jag var nyfiken på den andliga världen. – Under lördagsmötet avbröt evangelisten sitt tal och gick fram till oss musiker och ställde sig framför mig. Han började tala om att jag stått utanför Gud, men att nu, nu skulle jag få möta Jesus.- Han sade att min familj också skulle få möta Jesus. Men familjen var inte med. Fru och barn var hemma i Eringsboda.
”En makalös ström”
– Plötsligt var det som om jag fått elektroder på mig. En makalös ström gick genom hela kroppen. Obeskrivligt. Det kändes som om jag skulle bryta ihop. Det fick inte ske. Men jag bröt ihop och tänkte ögonblicket innan att här kan jag ju inte gråta. Men det kunde jag. Evangelisten gav mig snytpapper som han laddat med i byxfickan. – Det kändes som jag kommit hem, jag var lycklig och kände mig som nytvättad. Jag ville inte följa med och äta på pizzerian med popmusik och röklukt. Jag ville hem. – Jag låg på natten och gick igenom mitt liv. Då fick jag sms från min fru som frågade om jag sov.
– Sover inte du? skickade jag tillbaka. – Kan inte. – Hänt något speciellt? frågade jag. – Jag har upplevt något särskilt, skrev frun tillbaka. Hon trodde först hon blivit sjuk. – Då skickade jag ettt sms tillbaka till Carolina: ”Vi har mött Jesus båda två!” – Prata med henne kunde jag inte i mitt tillstånd, säger han.
”Annan trygghet”
Nu sitter frun, Carolina, och berättar om en värme som gick ut i armarna och värmde handlederna och händerna. Det var inte obehagligt, utan kändes tryggt. Värmen kom samtidigt med att maken Thomas var med om sin upplevelse på Öland.
Thomas Broström är van att ordna offentliga sammankomster med familjeprogram. Vid sådana tillfällen har han tagit in religiösa programpunkter för att den sortens folk också skulle få något på sammankomsterna. Att det skulle gälla honom själv har han aldrig haft en tanke på. Händelserna i januari 2002 fick konsekvenser för familjen.
Carolina: – Man ser saker och ting annorlunda, man har en annan trygghet, man behöver inte oroa sig för ditt och datt. Det materiella habegäret försvann. – Man lägger sin tillit hos makten man litar på, säger Thomas. Man får ha tålamod och lita på att det som är problem löser sig.
Började läsa bibeln
Båda berättar om tacksamhet över att leva och för det de har. – Om du är kristen syns det på ditt sätt att leva, säger Thomas. Han berättar att när han kommit hem från Öland satt han och Carolina vid köksbordet och läste i bibeln för att hitta bekräftelse på sina upplevelser. Hela förmiddagen gick åt till att läsa och ömsevis skratta och gråta.
Nu är de ute och evangeliserar. Först var Thomas tillsammans med de gamla kamraterna. Men efterhand orkade de inte med hans energi, han ville vara ute hela tiden. Så numera är Thomas och Carolina ett evangelistpar och därmed sina egna entreprenörer. Dansbandet är avkopplat. Det är inte medlemmar i någon församling. Ett ekonomiskt bidrag kommer från ett pyramidspel där Thomas tidigare var aktiv. Han har talat med sin gud om saken och fått klartecken.
Anordnar festival
Det nya livet började med att Carolina sjöng och Thomas spelade. – Först ville jag krypa in i kyrkorna och vara där. Det är mysigt att vistas i kyrkstämningen. Men sedan upptäckte jag att vi måste möta folk ute i deras egen omgivning. På den vägen ordnar de varje år en festival i ett mötestält hemma på den ägandes ängen i Ulvsmåla. Där äger Ulvsmålafestivalen rum med en lång rad programpunkter av både profan och religiös typ. 75 procent av besökarna är okristna. Dessemellan ordnar de filmkafé med filmvisning, sång och spel och fika så att folk får umgås. Och sedan besöker de föreningar, ålderdomshem och andra som så önskar. Med Thomas Broström som domprost hade nog det kyrkliga livet i Växjö tagit oväntade vändningar.
————————————————————————-
Läs hela artikeln som presenterades i veckotidningen Året Runt året 2006.
——————————————————————————————-